Jag är nog en fara för de flesta just nu...

Ni kanske märkte att jag var ganska glad i morse? Ja, men nu är jag raka motsatsen. Det är fan inte kul! Funderar på att gå och lägga mig, allt känns ändå som skit... Jag fattar inte vad som är felet, jag kämpar och kämpar, men får aldrig några bra resultat, snarare sämre. Kanske borde börja mer på allvar? Jag vet inte. Jag vet att ni inte har en aning om vad jag snackar om, men detta är ett inlägg riktat mot mig själv.
I alla fall så kan ingenting göra mig glad för tillfället, vill bara att mamma ska komma hem så att jag kan få ut lite av det jag känner, pappa är helt enkelt fel person för det snacket. Han säger bara fel saker och så slutar det med att jag går och lägger mig, gråter eller skippar middagen. Så kan det gå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Din Hemsida:

Ordet är ditt:

Trackback
RSS 2.0