And can I forgive?


Jag är verkligen fast just nu, i mina egna tankar... Jag har aldrig känt såhär förut. Det är på ett sätt en blandning av hopp, lycka, ilska och besvikelse... Jag känner mig riktigt sviken av en person just nu, och vet inte hur framtiden kommer att se ut. En sak jag vet är att det kommer att bli annorlunda från och med nu, ska inte ta mer skit. Men en sak som jag ser fram emot är sommaren, båstad säger jag bara, utan all skit och alla människor som inte är värda ens uppmärksamhet, båstad med de bästa. Jag längtar redan nu, och det är fan inte långt kvar.
För att kunna räkna ut lite saker, ska jag nu ta det lugnt med film och dator, och förresten så har vi nu köpt den nya som kommer om någon/några dagar. Men som sagt, dags för film.
Och förresten, tro inte på allt folk säger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Din Hemsida:

Ordet är ditt:

Trackback
RSS 2.0